Fakta & råd

En psykopat är en person som uppvisar särskilda personlighetsdrag, såsom bristande empati, impulsivitet och en tendens att manipulera andra. Dessa egenskaper gör att personen kan ha svårt att känna skuld eller ånger över sina handlingar. Samtidigt kan personen ha ett charmigt yttre vilket ofta döljer den inre förmågan att förstå andras känslor. Psykopati är inte en formell diagnos, utan ett sätt att beskriva en samling beteenden. Ofta ingår dessa drag i en diagnos av antisocial personlighetsstörning enligt internationella system (American Psychiatric Association).

Årsskiftet väcker ofta en oroskänsla som tar mer plats än vanligt. Tankarna fastnar vid allt som saknas, andra verkar röra sig framåt och känslan av att ligga efter blir svår att värja sig mot. Psykologen Isabelle Petrovic förklarar varför känslan av otillräcklighet blir så stark just nu och vad som kan hjälpa.

Nosofobi är en specifik fobi där du är starkt rädd för att utveckla en allvarlig, ofta livshotande sjukdom som cancer eller HIV. Till skillnad från hälsoångest (hypokondri) kretsar rädslan kring en eller ett fåtal diagnoser och kvarstår minst sex månader, trots lugnande besked från vården, förklarar Cleveland Clinic. Även MentalHealth.com betonar att nosofobi klassas som en specifik ångestrelaterad fobi snarare än som diagnosen hälsoångest.

Tvångstankar är påträngande, återkommande och ofrivilliga tankar eller bilder som väcker stark oro. De blir ett problem när du börjar anpassa ditt beteende för att minska ångesten, eftersom det snabbt kan växa till tvångshandlingar och påverka hela din vardag.

Compassion-fokuserad terapi (CFT) är en modern psykoterapiform där du tränar upp förmågan till medkänsla – mot dig själv och andra – för att minska skam, självkritik och stress. Metoden bygger på kunskap om hur känslor regleras i hjärnan och hur du kan balansera det inre “hot-systemet” med ett lugn- och trygghetssystem.(1177)

Insomnia (eller långvariga sömnsvårigheter) innebär att du har svårt att somna, vaknar flera gånger per natt eller vaknar för tidigt och känner dig trött på dagen. En diagnos ställs först när besvären påverkar hur du fungerar dagtid.

Recidiverande depression innebär att du går igenom flera separata depressiva episoder – symtomen klingar av men återkommer efter en tid. Varje period varar minst två veckor och påverkar både känslor, tankar och din vardagliga funktionsförmåga, ibland lika kraftigt som vid första insjuknandet. Enligt 1177 Vårdguiden utgör tillståndet en psykisk sjukdom som kräver långsiktig uppföljning.

Självmordstankar är idéer om att avsluta det egna livet. De kan sträcka sig från flyktiga funderingar till konkreta planer men betyder inte automatiskt att du vill dö – ofta handlar de om en stark längtan efter att slippa outhärdliga känslor.

Vinterdepression, eller årstidsbunden depression (SAD), är en form av psykisk sjukdom som återkommer under årets mörka månader. I takt med att dagsljuset minskar påverkas hjärnans signalsubstanser och dygnsrytm, vilket leder till nedstämdhet, energibrist och andra depressiva symtom (cochrane.org).

Spänningshuvudvärk – eller huvudvärk av spänningstyp – är den vanligaste formen av huvudvärk. Den känns ofta som ett tryckande band runt pannan eller bakhuvudet och beror i första hand på spända muskler i huvud, nacke och axlar. Besvären brukar klinga av inom några timmar, men kan ibland sitta i dagar och påverka ditt humör samt din koncentrationsförmåga. Enligt 1177 Vårdguiden är tillståndet vanligt både hos barn och vuxna, särskilt vid trötthet, stress eller dålig arbetsställning.

Avslappningsövningar är enkla tekniker som hjälper dig att lugna nervsystemet genom medveten andning, muskulär avslappning och meditation. De kan göras nästan var som helst och kräver inga särskilda hjälpmedel.

Ögonmigrän är tillfälliga synrubbningar – ofta på ett öga – som ibland åtföljs av huvudvärk. Anfallen varar vanligtvis 5–30 minuter och är oftast ofarliga, men de kan kännas obehagliga och påverka din vardag.

Blixtar i ögonen – också kallat fotopsier – är ljusfenomen som uppstår inne i ögat och kan te sig som korta, intensiva gnistor eller sicksackmönster. När du är stressad kan dessa blixtar dyka upp oftare eftersom kroppen och hjärnan redan befinner sig i ett förhöjt beredskapsläge.